Nya styrelsen


Nkingas vänners nye ordförande Lennarth Hjelmåker,
tidigare svensk abassadör i Tanzania. 

Under föreningen Nkingas vänners årsmöte valdes denna styrelse:

Styrelse :
Lennarth Hjelmåker  Ordförande
Margareta Edin         Ledamot
Gösta Karlsson          Ledamot
Helene Norberg        Ledamot
Tuula Pasanen           Ledamot
Alf Nordmark            Ledamot
Ulla-Britt Wendle      ledamot
Maria Stålgren          ledamot
Margareta Brandt     Suppleant

Revisor:
Kerstin Gustafsson

Fortsätt läsa ”Nya styrelsen”

Välkommen till Nkinga

Sjukhuset med djupa, svenska rötter drivs idag av tanzanier med tanzaniska pingströrelsen som huvudman, men också med bestående svenska vänskapsband.

Ambitionen är, och har hela tiden varit, att erbjuda så god och professionell vård som möjligt.  med välutbildad personal och modern teknik, något som vi – Nkingas Vännner -kan vara med och möjliggöra.

På den här sidan kan du hitta information om hur det kan gå till, hur ditt bidrag används och lite bakgrundsinformation om sjukhuset, platsen, landet och mycket mera.

Du kan också följa bloggen här, där du får nyheter och personliga berättelse.

 

                            Margareta Edin

Lennarth Hjelmåker                              Margareta Edin

Ordf. Nkingas Vänner                           Kontaktperson  på Nkinga

                                                                                                    

Stöd Nkinga – köp brickor 

Unika brickor och andra föremål, skapade av äkta afrikanska tyger. Vinsten förmedlas genom Nkingas Vänner och gör det möjligt för alla fattiga kvinnor att tryggt föda sina barn på Nkinga sjukhus i Tanzania.

kolla på www.skynket.se

Ni kan nå oss på info@nkinga.se

Nkinga, staten och patienterna

Nkinga Mission Hospital  är nu erkänt  som ett ”Referral Hospital”  av staten.
I många år har det redan fungerat som ett specialist sjukhus i den egna regionen Tabora och närligande regioner. Patienterna  har skickats  till Nkinga utan remisser från andra sjukhus. Många patienter söker också själva vård på Nkinga när de ej får tillräcklig vård  på andra ställen.
Man hoppas att detta erkännande ska innebära mer hjälp från staten att få nödvändig personal och  mer ekonomiskt stöd.

Nu vill jag berätta om några patienter jag träffade sista veckan innan jag reste hem till Sverige efter denna  min 4 månders vistelsen på Nkinga.
Naomi en två barns mamma  som kom  till Nkinga med  svåra buksmärtor  och blödningar från underlivet sedan en  hel månad. Hon hade sökt hjälp på sjukhuset i Igunga fera gånger och även varit inlagd. Ultraljud hade visat att hon var gravid  i 3:e månaden och att hon  hade en slags svullnad i magen . Man kunde inget göra men man hade givit  blodtransfusion.  Hon blev sämre och sämre och då tog en anhörig henne till Nkinga . Akut togs ett  ultraljud som visade att hon hade en utomkvedshavandeskap. Akut operation gjordes och man gav flera
flaskor blod.Hon hade ett brustet utomkvedshavandeskap. Hon klarade sig från att dö. Underbart att  man kunde rädda henne.


Sara med sin mamma.

Sara en nygift 19 åring från Kahama ca15 mil från Nkinga . Hon fick ett missfall förra sommaren och har sedan dess haft svåra blödningar . Man har skrapat henne många på hemsjukhuet och gett henne blodöverföringar  flera ggr. Den 12 april tog hennes manmma henne till Nkinga eftersom hon bara blev sämre och sämre. Man tog biopsi och  trodde att hon utvecklat  cancer i livmorden .
Hon  behandlades med cytostatika i 2 omgångar och  mådde mycket dåligt under den behandlingen. Hela tiden  hade hon   mycket lågt blodvärde och  fick under några veckor 11 blodtransfusioner. Blödningarna stannade upp för ett tag men började om kraftigt igen. Den 20 maj mötte jag Dr Mgelwa som hade ett svårt beslut att ta. Han såg ingen annan utväg än att operera bort  hennes livmoder.
Hennes man hade  redan övergivit henne , men mamman fanns där.Först ville Sara ej opereras men förstod att det måste göras. Dr Mgelwa ordinerade  2 flaskor blod innan operationen.. Hennes blodgrupp 0 Rh + hade tagit slut och Blodbanken  12 mil bort i Tabora   kunnde ej  leverera  mer då. Mamman hade ej rätt blogrupp för att kunna ge. Hon fick då gå till busstorget och söka en blodgivare. De tar regält betalt. Hon fick betala 45000 TSH per flaska..Tyvärr är det i Tanzania svårt att få blodgivare som ger för att hjälpa.Sara hade bara
41 i  blodvärde så doktorn vågade ej operera  utan aytt kunna ge mer blod . Hennes livmoder var full av  knölar och satte diagnosen GTD (Gestational troplobeastic ………)  men man fann inga metastaser.

Sara klarade operation och nu hoppas jag att  hon ej har några metastaser. Jag har betalat hennes 2 fl blod och lovat betala hela hennes sjukhusräkning från NKINGAS VÄNNER..

Ni skulle ha sett så glad Sara och hennes mamma blev när hon fick veta detta. Saras långa sjukdom har kostat dem så mycket pengar och de visste ej hur de skulle kunna betala sjukhusräkningen.

TACK ,TACK , TACK   ALLA NI SOM GÖR  DET MÖJLIGT ATT HJÄLPA  GENOM  ERA
GÅVOR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Varma hälsningar
Maggan

Bromsmedicin och spenvarm mjölk


CTC-kliniken.

Vi är två läkarstudenter som under 3 månader har varit på Nkinga för att skriva vårt fördjupningsarbete. Med hjälp av vår handledare i Jönköping, Bo-Eric Malmvall, valde vi att studera HIV-patienters upplevelse av bromsbehandling på Nkinga.

Sedan 2006 har Tanzania ett nationellt program med gratis bromsmedicin till alla HIV-positiva som  är i behov av det. På Nkinga finns en speciell klink (Care and Treatment Clinic) som tar emot patienter två dagar i veckan. Arbetet handlar om att utbilda patienterna, dela ut läkemedel och följa upp behandlingen. De flesta patienterna måste komma till kliniken en gång i månaden för att hämta medicinen. För att behandlingen ska fungera under lång tid är det viktigt att man tar tabletterna punktligt varje dag.

Under vår tid här har vi förutom att sätta oss in i hur arbetet fungerar intervjuat patienter om hur de ser på behandlingen och hur den påverkar dem. Det är glädjande att höra att i princip alla patienter upplever en stor förbättring av sin hälsa efter att ha börjat behandlingen. Innan behandlingsstart är det många som lider av återkommande infektioner, trötthet och har svårt att orka med att arbeta. Även om behandlingen är gratis så tillkommer andra kostnader som i många fall blir problem för patienterna. Särskilt är transportkostnader till sjukhuset varje månad ett generellt problem. Andra svårigheter är stigmatisering från anhöriga eller andra personer i samhället. Negativa konsekvenser av att stödet från andra försvinner blir problem med försörjning och följsamhet till behandling.

Under en intervju berättade en kvinna om ett projekt som hon och några andra HIV-positiva startat i byn, med syfte att stötta varandra. Hon välkomnade oss att hälsa på och vi bestämde oss för att göra det en lördag eftermiddag. Projektet består av 8 personer som tillsammans äger 6 fina mjölkkor, som de gemensamt sköter. Genom försäljning av mjölken får de in lite extra pengar men framförallt uttryckte de styrkan i att göra något tillsammans och stötta varandra.  Vi gick därifrån med en hoppfull känsla över vad människor kan göra
tillsammans och en stor flaska ko-varm mjölk.

Nu är det snart dags för oss att lämna Nkinga, tiden här har varit innehållsrik och givande. Det har varit spännande att se hur sjukvården på landsbygden i Tanzania fungerar och vi har haft förmånen att träffa många härliga människor. Vi åker härifrån med nya kunskaper och erfarenheter i bagaget (förutom många afrikanska tyger).

Anna Johansson
och Ellen Gredegård

Ronden på Barnavd med Dr Elly


Kulwa och Shija den 20 april.

Idag fanns 29 barn inskrivna.
Ronden började på prematur avd. där fanns 5 små så söta barn.

Mama Lucia  fick trillingar den 29/3 i 7:e månaden. Som brukligt är fick de namnen Kulwa  ( förste), Doto ( andre ) och Shija ( tredje ) . Kulwa o Shija vägde 1300 gr och Doto  endast 900 gr och dog tyvärr efter en vecka.
De vårdas med kängurumetoden och rummet ska vara ca 29 gr varmt. Mammans svärmor  Yasinta har varit med hela tiden vilket gjort att båda barnen kunnat ligga på bröstet så mycket som möjligt. I början matdaes med sond med modersmjölk nu suger de så bra. I lördags ville de skrivas ut, men när jag förstod att det berodde på sjukhusräkningen  betalde jag från Nkingas Vänner ?så de är kvar . Idag vägde Kulwa 1900 gr och Shija 1860 gr snart kan de gå hem.


Mama Lucia med  Kulwa.

Den 16 åriga mammans lilla flicka  vägde vid födelsen 1350 gr  och idag 1600gr . Hon har haft lite gulsot och behövt var ute i solen  15 min i morgonsolen. Dr Elly tyckte hon igen idag behövde gå ut med henne.


16 årige mamman med sin prematur ute i solen.

Den HIV pos mamman som fick sitt barn den 29/4 vägde då 1450gr .Mamman har nu beslutat att följa rådet att ej bröstföda  utan ge ersättningsmjölk. Hon har nyligen fött ett barn som dog pga av att det smittades av mammans HIV . Nu vill hon göra allt för att få behålla detta barn.


Nyfödd till HIV-smittad mamma. När de anlände till avd sugandes på tummen redan.

Det 5:e barnet  som föddes för  5 dagar sedan vägde  idag  1750 gr och mamman vägrade att stanna längre, Skrevs ut på egen risk?.Hoppas det går bra
Några sjuka barn jag träffade på ronden  ?..

Majuma  1 ? år gammal  undernärd och orkar inget ,men börjar repa sig väger dock bara 8,2 kg, . Mamman är gravid och  berättade att de lämnat bort Majuma till mormor , men där vägrat äta ?. Ja vi vet ej, men mamman tar nu bra hand om barnet och vi hjälper till med  soja, jordnötter mm. De kokar bra välling på avd.


Majuma, det undernärda barnet dricker ur sin mugg

I sängen bredvid  fanns Mahinya 6 mån gammal. De kom ända från Sikonge då barnet haft hosta . Röntgen visar att hjärtat sitter på hö sida. Vilket ingen hade upptäckt förrut.


Barnet med hjärtat på höger sida.

I samma rum låg en sjuåring mycket sjuk i malaria. Blodprov visade malaria parasiter  4500 / 200 WBC?. Kan det va möjligt ?? Ja sa doktor Elly måste kolla upp det imorgon. Barnet får förståss Ouinin infusioner.

Kunde berätta om fler fall men får räcka för denna gång. Jag har senaste veckan hjälpt flera barn där föräldrarna ej kunnat betala hela
sjukhusräkningen. Jag har  även köpt  6  burkar Lactogen ersätttningsmjök som kostar ca 52 SEK /burk

GÅVOR  hjälper oss att  hjälpa !
Tack ALLA ni som gör det möjligt !!!!

Vi fruktar att framöver kommer  det att bli mycket svårt  för många eftersom det regnet enomrt dåligt i år. Man har varken fått någon majs eller ris skörd. Ingen mat och inga inkomster för dem som lever på sitt odlande.

Vid datorn
Maggan

Tack Kalmar!

Tack till Kalmar studenterna  och deras Vänner !!!!!!!!!!!

Hamisi med Kalmarstudenterna.

Malin, Caroline och Dinusha  sjuksköterskestuderande från Kalmar  har nu lämnat Nkinga  efter sina 5 veckors praktik här på sjukhuset.

De har tilsammans med vänner de skrivit till nu kunnat hjälpa att betala sjukhusräkningen för  Hamisi 10 år som skrevs ut i fredags den 8/4 efter ca 3 månaders vård på sjukhuset. Föräldrarna har  kunnat betalt en del i början.


Hamisi i sträck.

Hamisi  fick en  öppen lårbensbrott fraktur i början av jan i  år, men uppsökte inget sjukhus förrän efter 3 v . De kom  då till Nkinga ända från Ushirombo. Han hade  då en infektion  i det det öppna såret. Han har legat i sträck först i 8 veckor, men det var ej läkt pga av infection-. Han fick  ligga ytterligare några veckor i sträck .Han har hela tiden tränats av sjukgymnasten  och gick nu med betastöd. Hamisi har hela tiden varit en så glad och positiv kille.

Tyvärr har hans infektion ej ännu läkt eftersom även skelletet är angripet. Han kommer att behöva komma åter för röntgen om 3 månader. Troligtvis vill man då öppna och kolla läget.

 

Jag skriver snart om några andra som jag kunnat hjälpa den senaste  tiden.

Detta är möjligt eftersom det hela tiden kommer  in gåvor till Nkingas Vänner.

HJÄRTLIGT TACK  !!!!!!  från Nkingas Vänner
gm Maggan

Tandläkare på plats!


Sista dagen på Tandkliniken.

Nu har vi varit här i Nkinga i sex veckor. Tiden har bara sprungit iväg och vi  har haft en fantastisk tid här. Jag reser ner genom ett projekt med Skandinaviska Läkarbanken som sponsrar med resa och ett litet traktamente. Med mig reser även min mamma, Anne-Marie Mörk Nilsson, som är operationssjuksköterska. Hon reser helt i egen regi.

Tandvårdsbehovet visade sig vara enormt stort och redan från första dagen satt det många patienter och väntade. Ryktet spred sig sedan att det fanns en tandläkare på plats och patienterna strömmade till. Vissa dagar kändes som en akutmottagning då patienterna som kom led av alla möjliga åkommor från halsen och uppåt. Besvär ovan hals sattes till oss på tandkliniken.
Jag är oerhört tacksam att min mamma var med då dagarna annars hade de blivit mycket långa utan hennes assistans. Till vår hjälp på kliniken hade vi en nyutexaminerad sjuksköterska, Beatrice. Trots att hon nyss var klar var hon fantastiskt duktig och hjälpte oss att tolka, fylla i journaler och alla möjliga blanketter, recept mm. När apoteket på eget bevåg ibland ändrade vissa av mina ordinationer på bland annat antibiotika, till min stora irritation, hade hon inga problem att ringa och säga till. Stor pondus har hon och var en
fantastisk hjälp.


Anna-Karin och Ann-Mari och Beatrice.

Patienterna var många. De flesta kom med stor tandvärk som pågått under lång tid. Mest utfördes tandextraktioner och många gånger behövde vi operera. Det var roligt att se att så många patienter kom tillbaka. Vid de stora svullnaderna, då jag skrev ut antibiotika, kom patienterna tillbaka för extraktion. Jag såg mycket som jag aldrig sett tidigare och troligtvis aldrig kommer att få se igen. Det var tumörer, stora svullnader, omfattande trauman mm. Vi hade cykel och motorcykelolyckor och tyvärr finns det nästa ingen som bär hjälm här och detta kombinerat med dåliga vägar ledde till omfattande skador. Vi plockade bort benflisor, lappade käkfrakturer mm efter bästa förmåga
och hjälpte så gott vi kunde.

I vissa fall kunde vi samarbeta med läkarna på sjukhuset. Resurserna var små och material och instrument är inte som hemma så många gånger fick man improvisera och göra det bästa av situationen. Vi kände dock att vi var till mycket stor hjälp och varje dag var rolig och spännande.
De sista tre veckorna hade jag även en adept, Yosufu, som är i 50-års åldern.  Han har en treårig medicinsk utbildning och med ett stort intresse för tänder. Han kom en dag utan förvarning och hade tydligen blivit lovad av sjukhusledningen att vara med mig under tre veckor och att jag skulle lära honom så mycket som möjligt. De sista veckorna var vi fyra på kliniken och vi hade alla fullt upp och blev det någon liten stund över undervisade jag Beatrice och Yosufu om tandsjukdomar, behandling mm.

Sammanfattningsvis vill jag säga att vi haft en underbar tid i Nkinga. Mycket jobb och långa dagar men oerhört spännande och kul. Folket här är så trevliga och gulliga och man lever väldigt bra här. Vi hoppas att vi får möjlighet att komma tillbaka snart igen.


Anna-Karin kliver påbussen till Arusha.

Anna-Karin Nilsson
tandläkare, Jönköping

STORT TACK för dears veckor här och Tack till Läkarbanken som gjorde det möjligt

Full fart på tandkliniken!

Först Ett Stort Tack till Rotary Hammarö som skänkt ny inredning till tandkliniken.

En helt ny inredning installerades i feburari och all utrusting gicks igenom av teknikern Börje Claesson som tllsammans med Hasse Johansson handledde sjukhusets hantverkare.
TACK BÖRJE för ALLT du fixade under dina veckor på Nkinga

Från tandhygienistprogrammet på Karlstads universitet kom i febr. två studenter Helena Haltorp och Lina Hultberg Nkinga för 4 v.De skrev sin kandidatuppsats, och två lärare Susann Olofsson och Gunn Karlberg fanns på
plats för att handleda under 2 v,, . Karlstads universitet har ett avtal med Nkinga Mission Hospital, Nkinga Nursing School och Nkinga English Medium School
om samarbete kring klinisk verksamhet, utbildning och forskning inom munhälsoområdet. Som en del i detta genomförde studenterna ett projekt med barnen i English Medium School i form av en interventionsstudie. Barnens
bakteriemängd på tänderna mäts. Därefter fick hälften av dem se en informationsfilm om Friska tänder och friskt tandkött. Efter en tid mätes deras bakteriemängd igen för att se om det är någon skillnad mellan grupperna.
Samtidigt genomförde Susann en utbildning i munhälsa för lärarna vid skolan och både Susann och Gunn ger en tandhygienistbehandling till lärarna på English
Medium School.
Alla menade att komma till Nkinga var en upplevelse för dem både yrkesmässigt och personligt. De har upplevt ett varmt välkomnande av alla och fått fantastisk bra hjälp av värdparet Greta o Hans Johansson.

Två tandhygienist-studenter Catharina Mårtensson och Susanne Svensson från Jönköpings Universitet kom till Nkinga redan i början av februari 2011 för att dels göra datainsamling för sin kandidatuppsats och dels för att ta en klinisk kurs i oral hälsa.
Examensarbetets syfte var att kartlägga prevalensen av karies hos ungdomar mellan 14-18 år på Simbo English medium school, Nkinga. Datainsamlingen genomfördes under första delen av studenternas vistelse och de registrerade antal tänder, kariesförekomst (både initial och manifest), gingivit- (tandköttsinflammation) och plackförekomst, samt de tänder som hade fluoros (vita-mörkbruna fläckar på tänderna, orsakat av ett fluorrikt vatten)
Handledare för studenterna (Susanne Einarson) anlände 6 mars och den kliniska kursen kunde starta.
Tandvårdsbehovet i Nkinga var i första hand akuttandvård och därmed många extraktioner (utdragningar) av tänder som värkte eller var djupt karierade.
Studenterna fick med sig stor erfarenhet både inom tandvård och av kulturen i Afrika, vilket blev en upplevelse de aldrig kommer att glömma.

Samtidigt kom tanläkaren Anna-Karin Nilsson för att i 6 veckor jobba på tandkliniken sponsrad av Läkarbanken . Hennes mamma Ann-Mari som är sjuksköterska kom för att göra henne sällskap. Hon har verkligen behövt hjälpa till hela dagarna eftersom jätte många kommer för att få hjälp. De har nu bara 2 v kvar . Anna ?Karin har lovat berätta lite mer om hur de haft det i ett annat inlägg.

Maggan

Offer för droger och trafik

Läkaren Lars-Göran Lindgren som besöker Nkinga i mer än 2 månader ger oss nu åter en liten rapport. Detta skrev Lars-Göran för drygt en vecka sedan.

Vid veckans första morgonrapport på sjukhuset rapporterades om en ung man, som lagts in på medicinavdelningen på söndagsförmiddagen, medvetslös. Han hade förts till sjukhuset av polispersonal från Simbo, en by några mil härifrån. Hade tagits om hand av polisen då han hade uppträtt mycket störande och bråkat I byn.. Hade tydligen fortsatt att bråka i häktet under natten och blev funnen medvetslös i cellen på söndagsmorgonen.

När han kom in till sjukhuset, talades det om ev. användande av alkohol och droger, så han las in på medicinavdelningen, där man funderade om medvetslösheten delvis kunde bero på lågt blodsocker i kombination eventuellt med drogpåverkan. Behandlades sålunda, men vid ronden på avdelningen på måndagen såg vi tydligt att han hade tecken på att ha blivit slagen, så han genomgick skallröntgen, då vi tyvärr ej har tillgång till datortomografi, och överfördes sedan till kirurgkliniken, där han behandlades för sannolik skallkontusion med ev. intracerebral blödning. Han vaknade tyvärr aldrig upp och avled under den gångna natten, utan att man fått tag på några anhöriga.

Strax efter rapporten i måndagsmorse, blev det också en väldig uppståndelse vid sjukhusets huvudentré, då en stor långfärdsbuss körde ända ditfram, och man började lasta av flera skadade efter en trafikolycka. Man grät och skrek av smärta, och innan vi visste hur många skadade det rörde sig om försökte vi larma alla läkare och op.personal. Det lugnade dock snabbt ned sig, då det visdae sig röra sig om “bara” 3 skadade från en bilolycka. En kvinna blev inlagd på kirurgavdelningen, visade sig sedan på rtg ha en kotfraktur. i ryggen. De övriga två skadade kunde “plåstras om” på polikliniken.


Skadade anländer med buss

Då medicinavdelningens ansvarige läkare varit pappaledig några dagar denna veckan, har jag gått rond på medicinavdelningen med ett par olika Clinical Officers, och varit ganska frustrerad över en hel del missar i utredning och omvårdnad. Margareta Edin försöker jobba med förbättringar vad gäller rapporterande, dokumentation och omvårdnad, och hon och flera med henne sliter sitt hår.


Tvillingar


Pojken som svade ett klocklock

Lars-Göran Lindgren

Fotboll och födelsedag

Äntligen går det visst att sätta in några bilder och nägra rader till er som väntar på news härifrån

Efter det stora läkarbesöket från Sverige råkade jag fylla år och blev så mysigt uppvaktad med kaffe på säng, nyskriven sång av Lars-Göran Lindgren som framfördes av alla närvarande svenskar.

Ja så då är man pensionär på riktigt alltså….lite overkligt…. svårt att fatta att det är på riktigt. Tittar man sig i spegeln annar att man dock att det är sant.

Vi fick sedan ett mycket trevligt besök av Kikko och David Mellergård som kört sin lilla ”buss” ända från Östersund. Deras resa startade i juli 2010. De stannade här i 5 nätter och gissa om de fick många besök som ville kolla denna bil där de sover, kokar sin mat,har en solpanel på taket, varm vatten ur ett rör mm.

De rullar nu vidare mot Syd Afrika.
Kolla på deras blogg : SwedenAfrica 2010.com

Sätter in några bilder från första promenaden till Apberget.

Härom lördagen var jag hedersgäst på en fotbollsmatch mellan English Medium School och Tembas pojklag. Min uppgift var att hälsa på alla och varje lagkapten presenterade sina mannar. Tembas lag vann 3-2 .

Förra veckan hälsade Lars-Göran och jag på Eva Mahili som nu är 102 år. Vi fick en sådan trevlig pratstund med henne om gamla tider. Hon är pigg kommer till kyrkan på söndagarna och har sådan reda på allt. Hon har fött 7 barn och har mer än 40 barnbarn.Hon och hennes man Yohanna jobbade hos de första missionärerna Ester o Erland Jonsson när de började sitt arbete här 1936. Hon berättade bland annat att Yohanna gick de 5 milen till Nzega för hämta post en gång i veckan tills han så småningom fick en cykel att använda.

En annan dag i veckan på promenad i omgivningarna träffade jag på dessa kvinnor som öste smutsigt vatten från ett vattenhål. De var så glada att detta vattnet ej var ”salt” som det mesta vattnet år här på Nkinga.De sa att de ej brukar koka sitt dricksvatten. Ja inte undra på att de får magsjuka. All förebyggande undervining passaerar tydligen bara rätt ut i intet.
Jag tog även kort på han som har en brunn på sin gård som ligger efter bygatan. Han säljer en dunk vatten för 150 TSH .

Jag sätter in några andra bilder från byn också.
Kolla hon som gräddar vitambua = risbullar , diverse ståndet med cykeldelar, spadar mm .
Jag hann också besöka mitt favorit ställe med tyger.

Maggan