Mord på öppen gata

Det som hände satte hjärtat i halsgropen på oss alla här på Nkinga. Jag måste bara skicka er Görans berättelse, en av våra besökande läkarstudenter:

Ett par timmar efter solnedgång ringer Maggan. ”Lås dörrarna, dra för gardinerna och släck överallt, det är rån på gång i byn, skottlossning, jag ringer när jag vet mer”.
När flygvärdinnan verkar nervös vet man att det är dags att oroa sig. Vi låser och släcker, sätter oss i skrubben med en ficklampa och låser dörren. Myggen verkade dock ha kommit på samma sak. En gammal myggsprej fr 2004 räddar oss.

SKRÄMD PERSON 1: Vad gör vi om de kommer hit?
SKRÄMD PERSON 2: Låter dem ta allt.
SKRÄMD PERSON 1: Vad gör vi om de knackar på dörren hit till skrubben?
SKRÄMD PERSON 3: Håller tyst?
SKRÄMD PERSON 4: De är ju ute efter värdesaker inte oss.
SKRÄMD PERSON 2: De kanske tror att vi har tagit in värdesakerna hit.
SKRÄMD PERSON 1: Bankar de hårt släpper vi in dem.
SKRÄMD PERSON 2: Är alla överrens att vi är tysta?
….
SKRÄMD PERSON 4: Om det var oss de var ute efter hade de ju inte börjat nere i byn.
SKRÄMD PERSON 2: Det där va det bästa jag hört någon säga hittils!
….
Telefonen ringer och jag går och svarar. Maggan i luren:
M: Det har varit skottlossning, en person har blivit dödad men nu har de gett sig av.
G: Och polisen kommer väl snart?
M: Nja, polisstationen ligger ett par mil härifrån ute i bushen och de har ingen bil, och sen vågar sig kanske ingen hit. Ibland har vi fått åka från sjukhuset och hämta dem.
Från officiell rapport om Igungadistriktet: ”Oxcarts and bicycles are the most reliable mode of transport.”

Dagen efter reds händelseförloppet ut: En jagad man, relaterad till de som jagar honom kom till Nkinga för att få vård för de skottsår han hade på armen. Han blir upphunnen och hittad av fyra män. De skjuter varningsskott som hörs över byn. Den jagade dras ut i en gränd mellan husen och de skär halsen av honom. Försvinner iväg på cykel.

Förlåt om nån blir orolig, men jag kunde inte låta bli. Dessutom är det lugnt. Vi var aldrig mål för något och vi bor på ett inhägnat område med vakter. Det har aldrig varit något våld riktat mot de vita här. ”

Så långt Görans beskrivning.
Vi i mitt hus satt och fikade och hörde faktiskt skotten och lite förvånat undrade …håller vakterna på och provskjuter eller vad ? Vi borde förståss ha blivit oroliga.
Matron Marta ringde sedan om en stund och meddelade att det är ett rån pågång i byn.Släck ljuset stanna inne…..Varpå jag ringer Alla min grannar !!!


En bild på oss ”wazungu” som fanns på plats på Påskafton
Nkinga hälsningar
Maggan

Lämna ett svar