Ormbett och örtmedicin


Nyamizi och Maggan
Diabetesflickan Nyamizi kom på återbesök som hon gör varje månad. Hon kan ej förvara sitt insulin mer än en månad i den värme som råder här.

Hon ser strålande ut och mår bara bra. Hon var dock orolig över att jag åker hem, men kunde försäkra henne att Nkingas Vänner kommer fortsatt att betala hennes insulin, sprutor och bussresa t/r varje månad.

TACK ALLA NI som gör det möjligt att hjälpa henne.

Positivt


Ormbiten. Amputering?

Träffade igen fyraåringen som förra veckan blev biten av en svart orm inne i huset. Det såg illa ut i början hela höger arm var enormt svullen som sträckte sig otäckt upp ända till halsen. Igår och idag t.o.m ler hon, svullnaden har minskat betydligt.Hon kan röra sina fingar och man tror att faran är över. Det har nu blivit ett sårpå armen som ni ser på bilden. Ibland behöver man amputera sådana här fall. Man tror nu att det ej ska behövas.


Växer bra!

Går man in på prematuren blir man glad i alla fall igår när alla barnen hade ökat i vikt.
Mamman med de små söta tvillingarna ( se bild) är så lycklig över det. Hon födde dem ej på Nkinga utan hemma i Singida 21 mil härifrån.Hon fick ingen bra hjälp där med sina prematura tvillingar utan kom reste ända hit .Nu bara ökar de i vikt och väger nu 1700 g och 1840 g.


Mager, men på bättringsvägen.

Dr Kilunga operade en månad gamla baby häromdagen som i tre veckor kräks konstant.
Det var en pyloric stenosis = för trång mag mun. Babyn var så mager. Ni ser det även på bilden. Underbart att se hur babyn ej kräks och ammar hela tiden så fort hon orkar. Mamman är naturligtvis väldigt glad.

Träffade en ca 68 år gammal kvinna som hade oturligt nog blivit stångad av en ko och ramlade så illa så hon bröt lårbenet. Va bra att man på Nkinga kan fixa benbrott. Sjukgymnasten förberedde för att lägga henne i sträck. Nästan alla de andra damerna på 8 bädds rummet hade något slags benbrott. Otoligt att de bara visar glada miner fast de i många veckor ligger fjättrade i sängen.

Sorgligt

Varje dag kommer så många svårt sjuka patienter till sjukhuset och många gånger alldeles för sent för att med de resurser som finns kunna hjälpa.

Imorse fick vi rapport om en en man som man prövat ”local herbs” hemma och ej haft någon urinproduktion på nästan en vecka men ändå inte kommit till sjukhuset. Omöjligt att klara honom.
Skulle kunna berätta om fler tragiska fall som vi fick rapport om i morse men avstår.

Ibland överväger det negativa men egentligen finns det hur många som helst positiva saker som händer varje dag på sjukhuset.

Maggan
som nu finns på plats bara en vecka till

Lämna ett svar