Sista dagen på Tandkliniken.
Nu har vi varit här i Nkinga i sex veckor. Tiden har bara sprungit iväg och vi har haft en fantastisk tid här. Jag reser ner genom ett projekt med Skandinaviska Läkarbanken som sponsrar med resa och ett litet traktamente. Med mig reser även min mamma, Anne-Marie Mörk Nilsson, som är operationssjuksköterska. Hon reser helt i egen regi.
Tandvårdsbehovet visade sig vara enormt stort och redan från första dagen satt det många patienter och väntade. Ryktet spred sig sedan att det fanns en tandläkare på plats och patienterna strömmade till. Vissa dagar kändes som en akutmottagning då patienterna som kom led av alla möjliga åkommor från halsen och uppåt. Besvär ovan hals sattes till oss på tandkliniken.
Jag är oerhört tacksam att min mamma var med då dagarna annars hade de blivit mycket långa utan hennes assistans. Till vår hjälp på kliniken hade vi en nyutexaminerad sjuksköterska, Beatrice. Trots att hon nyss var klar var hon fantastiskt duktig och hjälpte oss att tolka, fylla i journaler och alla möjliga blanketter, recept mm. När apoteket på eget bevåg ibland ändrade vissa av mina ordinationer på bland annat antibiotika, till min stora irritation, hade hon inga problem att ringa och säga till. Stor pondus har hon och var en
fantastisk hjälp.
Anna-Karin och Ann-Mari och Beatrice.
Patienterna var många. De flesta kom med stor tandvärk som pågått under lång tid. Mest utfördes tandextraktioner och många gånger behövde vi operera. Det var roligt att se att så många patienter kom tillbaka. Vid de stora svullnaderna, då jag skrev ut antibiotika, kom patienterna tillbaka för extraktion. Jag såg mycket som jag aldrig sett tidigare och troligtvis aldrig kommer att få se igen. Det var tumörer, stora svullnader, omfattande trauman mm. Vi hade cykel och motorcykelolyckor och tyvärr finns det nästa ingen som bär hjälm här och detta kombinerat med dåliga vägar ledde till omfattande skador. Vi plockade bort benflisor, lappade käkfrakturer mm efter bästa förmåga
och hjälpte så gott vi kunde.
I vissa fall kunde vi samarbeta med läkarna på sjukhuset. Resurserna var små och material och instrument är inte som hemma så många gånger fick man improvisera och göra det bästa av situationen. Vi kände dock att vi var till mycket stor hjälp och varje dag var rolig och spännande.
De sista tre veckorna hade jag även en adept, Yosufu, som är i 50-års åldern. Han har en treårig medicinsk utbildning och med ett stort intresse för tänder. Han kom en dag utan förvarning och hade tydligen blivit lovad av sjukhusledningen att vara med mig under tre veckor och att jag skulle lära honom så mycket som möjligt. De sista veckorna var vi fyra på kliniken och vi hade alla fullt upp och blev det någon liten stund över undervisade jag Beatrice och Yosufu om tandsjukdomar, behandling mm.
Sammanfattningsvis vill jag säga att vi haft en underbar tid i Nkinga. Mycket jobb och långa dagar men oerhört spännande och kul. Folket här är så trevliga och gulliga och man lever väldigt bra här. Vi hoppas att vi får möjlighet att komma tillbaka snart igen.
Anna-Karin kliver påbussen till Arusha.
Anna-Karin Nilsson
tandläkare, Jönköping
STORT TACK för dears veckor här och Tack till Läkarbanken som gjorde det möjligt