Britt och Bosse åter på Nkinga

Vi räknar oss som Nkingas vänner sedan vi första gången kom hit 1974. Då var vi unga och relativt
nyutbildade som läkare respektive sjuksköterska. Vi kom hit med två små barn som snabbt lärde sig trivas och fick många vänner bland omgivningens barn. Sjukhuset var då ett litet landsortssjukhus med ca 50 vårdplatser. En läkare
och 7 inhemska sjuksköterskor som tillsammans med några svenska barnmorskor/sjuksköterskor
vårdade patienter och skötte undervisning på den nystartade sjuksköterskeskolan. Under åren har vi återkommit hit ett antal gånger, denna gång som pensionärer.

Vilken glädje, för att inte säga lycka att välkomnas av leende vänner som liksom vi har åldrats, fått
barn och barnbarn men bor kvar på Nkinga och arbetar på sjukhuset sedan flera decennier. Många glada skratt men också samtal om livets alla svårigheter. Särskilt gläder vi oss åt Lucy som var vår barnflicka och bar vår då 2- årige son på ryggen och gärna tog med vår femåriga dotter hem för att äta ugali. Nu hjälper hon oss i köket. Hon är en mycket varm o härlig person som det är lätt att tycka om. Hennes liv har inte varit helt lätt. När vi samtalar om detta konstaterar hon: Så är livet här på jorden, både glädje och sorg. Henry och hans fru Juliana är ett annat härligt par som vi känner oss förbundna med. Henry var en sjungande 18 åring i vårt kök. Nu är han en respekterad pastor. Det glada humöret och det goda skrattet finns kvar.

Vi har denna gång ingen ansvarsställning utan kan konstatera att den tanzaniska ledningen sköter
sjukhuset och dess utveckling på ett sätt som väcker respekt. Vår roll nu är att vara samtalspartner. Vilken utveckling
sjukhuset, byn och hela landet genomgått! Sjukhuset har nu 205 sängplatser, ca 70 sjuksköterskor och 10 läkare (medical officers) Dessutom finns ett antal clinical officers med kortare utbildning som fungerar som underläkare. Fullt av patienter på alla avdelningar. Under senare år har särskilt den kirurgiska avdelningen vuxit, då många frakturfall
kommer hit. En annan del som vuxit är laboratoriet. Läkarna kan beställa laboratorieprover som vi inte kunde drömma om för 38 år sedan.

En viktig skillnad mellan förr och nu är att ett antal sjukdomar närmast försvunnit. Sedan mitten av 1970-talet har sjukhuset bedrivit ett omfattande arbete med hälsoinformation och vaccination. Detta har resulterat i att man numera aldrig ser fall av mässlingen, stelkramp eller polio. Under de sista åren har man haft program för att förhindra malaria med hjälp av bl.a. myggnät. Nästan alla familjer har numera nät och antalet malariafall sjunker varje år. Tidigare såg man malariaparasiter i 50% av de blodprover man tog för malaria. Nu är motsvarande siffra under 10%.

Under de sista 7 åren har jag haft glädjen att kunna erbjuda läkarstudenter från Linköpings Universitet möjlighet att göra små vetenskapliga fältarbeten på Nkinga. Jag har fungerat som deras vetenskaplige handledare. En termin här har gett dessa studenter en vidgad syn på hälsa och sjukdom jämfört med det som kan bibringas på ett svenskt universitet. Dessutom har Nkinga fått rapporter som kan användas i förbättringsarbetet.

En annan mycket glädjande utveckling är att man numera kan behandla alla HIV infekterade som behöver
modern behandling utan kostnad för patienterna. På HIV mottagningen finns ca 4500 patienter inskrivna. Det är nästan lika många fall av HIV på Nkingas mottagning som i hela Sverige !

Två svenska läkarstudenter har undersökt hur dessa behandlade patienter mår. 78% sade sig vara helt friska och symptomfria och 21% mådde bra men hade en del smärre hälsoproblem och smärre biverkningar av behandlingen.  99% HIV smittade som tyckte sig vara helt eller nästan helt friska ! En annan viktig siffra. Förra året födde 85 HIV positiva kvinnor barn. 80 av de födda barnen hade undgåttsmitta. I de fem fall där barnen tragiskt nog smittats hade behandlingen kommit in sent eller så hade modern haft svårt att följa den givna ordinationen.

Sjukhusledningen vill gärna hålla vårdpriserna på miniminivå. En del kan inte betala och för de ssa fattiga finns den viktiga fribäddsfonden som kan ta patientavgiften. Just nu ligger en 14 årig flicka med nyupptäckt diabetes på barnavdelningen. Hon kom in i diabetescoma och var livshotande sjuk. Nu mår hon bra men den framtida livslånga behandlingen bekymrar både flickan och föräldrarna. Ett annat bekymmer är förvaring av insulin i ett hus utan elektricitet.

Nkingas vänners kommer att stödja denna flicka så att hon får sitt dyra insulin, sprutor och spetsar utan avbrott.

Sjukhuset behöver stöd från sina vänner i Sverige och i andra länder. Ledningen har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det finns stora utmaningar för den närmaste framtiden. Vattentillgången måste förbättras och stora delar av sjukhuset behöver renoveras för att möjliggöra en säker vård med ett minimum av vårdinfektioner

Nkinga 18 febr 2012

Britt och Bo-Eric Malmvall

 

 

 

 

 

Lämna ett svar