NyheterSkapad av Margareta Edin 23 jul, 2009 10:24
Här följer några utdrag från Magdalenas resdagbok på nätet
– Jag har under lång tid tränat med Nicolaus, en kille med infektion i skelettet. Han fick flera patologiska frakturer pga detta och ryggen angreps också. Han har nu legat i 5 veckor och har gått från att se ut som en skrämselpropaganda för svältande barn i Afrika till att nu ha kommit igång och gå och cykla på motionscykel. Riktigt härligt att se honom le.
– Jag brukar alltid säga till alla som kommer till Nkinga att här inte finns några farliga djur mer än skorpioner och spindlar. I mitt förra brev skrev jag dock om en kille som blivit stångad i magen av en buffel (han klarade sig bra). Vi har nu fått in en kvinna som fått hela ena handen avbiten av en hyena. Dessutom har vi ju alla ormbitna patienter. Fast jag tror nog ändå att den absolut farligaste varelsen är människan, så många misshandelsfall som vi får in
– Livet är gott, världen är stor. Här sitter vi jag och min” … dator. Jag surfar nu trådlöst hemma i vardagsrummet. Otroligt skönt. Det kommer därför att vara lite lättare att nå mig via Skype för er som har tillgång till det.
– Flickan med tumör i låret som jag bad om förbön för i förra brevet vet jag tyvärr inte alls hur det gick för. Flickans pappa som var en utbildad man, lärare, vägrade att låta flickan bli amputerad. Orsaken var att farfadern som inte alls var där, vägrade och ville försöka hos några traditionella medicinmän först. Antagligen var han en mäktig man och pappan hade inget att sätta emot. Jag tömde all min energi på att försöka övertala pappan i 2 h men utan resultat. I detta land är föräldrarnas rätt större än barnets.
– En 18-årig flicka som gick andra året på sekundärskolan blev plötsligt gravid. Fadern var gift och fruns släktingar kom med en panga (machete) och högg ihjäl systern (de tog fel tror jag), och högg min patient i skallen. Hon fick missfall i 8e månaden, och mycket allvarlig hjärnskada. När man ser röntgenbilden kan man inte förstå att hon lever. Otroligt nog återhämtade hon sig och det var i första hand språkcentrat som blev påverkat. Hon hade svårt att komma ihåg även enkla ord och att läsa var omöjligt. Jag fick därför jobba som logoped i några veckor, att lägga till alla mina andra yrkesroller.
– Igår kom det ännu en patient med nackfraktur och förlamning i hela underkroppen. En utmaning för mig, men troligtvis blir han dock förflyttad till ett större sjukhus med bättre möjligheter. Idag fick vi in en patient som blivit stångad av en buffel och tarmarna hängde utanpå. Får se hur det går för honom.
TACK Magdalena för ALLA dina intressanta dagboksanteckningar.
En morgon när vi var på förlossningen låg mammorna på rad, förlösta och oförlösta. Vi kom lagom till en ung kvinnas krystvärkar och fick vara med om hela förlossningen. När bebisen kom ut var den mycket blek och hängde livlöst i barnmorskans hand. Med lite hjälp från oss alla kom den igång och skrek till sist. Det var en märklig känsla att stå och hålla ett liv i sin hand. Det var nyttigt att se hur mycket man kan göra trots att all avancerad utrustning vi har i Sverige inte finns där.
